Finas prima liv

Finas prima liv

onsdag 31 augusti 2011

Dagen efter detoxen

Efter frukost dröjde det ungefär en timme, så var blodsockret nere i botten igen. Allt gick så snabbt och jag hann inte riktigt fatta vad som hände. Jag blev snurrig i huvudet, illamående och hjärtat slog och slog. En banan senare, så var allting fixat.

Men snart var jag där igen. Vi var ute och åkte och mannen fixade en påse chokladlinser som jag knaprade av. Inte den bästa starten efter detoxen, jag vet, men den funkade som någon slags första hjälpen. Hela dagen handlade sen om min blodsockerkurva. En halvtimme utan något att äta var ungefär det jag fixade innan jag började bli yr i skallen igen.

Efter middagen hade min kropp hunnit ikapp och det kändes helt okej igen. Idag har det snart gått fyra dagar efter jag slutade och det känns fint.

Som jag hoppades, så är mina små eksemfläckar nästan borta. Redan på tredje detoxdagen så var de markant bättre. Jag tror inte att kroppen redan hade hunnit köra ut allt gift på bara några få dagar, så nu testar jag att köra laktosfritt under en period för att se om fläckarna håller sig borta. Om inte det funkar, så får jag testa något annat, typ gluten, fläskkött osv.

Kan jag få rätsida på det, så är det ju värt alla mödor flera gånger om. Och dessutom: det är bara sju dagar av mitt liv. Jag hörde någonstans att människan är bra på att ge sig själv omedelbar njutning, alltså att äta en god kaka eller att ligga kvar på soffan när det regnar.

Vi har däremot svårare att jobba för en mer varaktig njutning längre fram i tiden. Vad menar jag då med det? Jo, att lyckas stå emot den omedelbara njutningen, för att sedan få njuta av att ha gått ner något kilo eftersom man skippade den där kakan. Eller att få känna sig starkare och friskare för att man faktiskt tog sig ut och promenerade även om det regnade. Känner du igen dig? Det gör jag. Så kom ihåg: sju dagar. Nästan inget, eller hur?

måndag 29 augusti 2011

Lycka

Första frukosten efter detoxen. Ord är faktiskt överflödiga. Du som har följt min blogg under detoxen förstår känslan.

Hur var det att sluta med detoxa? Det är en historia i sig, som jag berättar i nästa inlägg.

Detox dag 7 - grande finale!

Lördagen:

Vilken dag! Nu är målsnöret alldeles för nära och då slutar kroppen att fungera. Ett lysande exempel på det är att jag blir trött av att bara gå upp för trappan hemma. Hjärtat slår dubbelslag och det känns tyngre att andas.

Blodtrycket går i bott bara jag torkar fötterna efter duschen och jag får stödja mig mot handfatet för att yrseln inte ska ta över helt. Vad är detta? Så här var det ju inte förra gången. Samtidigt känns det som att det sitter en klump i svalget och jag kan inte ens tänka tanken på att svälja en endaste pytteliten grönsak till. Nä du, nu är det svårt att vara positiv. Det enda som känns riktigt positivt är att kunna räkna ner på riktigt, för nu är det bara timmar kvar. Timmar. Tjoho!

Minnet är helt borta. Jag glömmer något hela tiden känns det som. Det handlar mest om saker som inte spelar någon roll. Det är inte så att jag åker hem och glömmer kvar ett barn på Ica och då är det ju inte hela världen. Men jag börjar förstå hur det är att bli senil.

På morgonen åker vi till Tjörn för att kolla på triathlon. Eftersom åskan mullrar över huvudena på oss och regnet står som spön i backen, så blir det mycket tid i bilen med två barn som är oerhört besvikna. Det blir varsin mutglass i baksätet och varsin bar där framme. Festligt...

Helgmiddagen består av favorit i repris från i söndags: aubergine, hommous och körsbärstomater. Det godaste jag kan tänka mig i detoxväg.

söndag 28 augusti 2011

Jag ska bli hundägare! :)

Idag har vi bokat en hund. Min man har velat ha en hund sen... ja, typ alltid. Jag har varit lite mer skeptisk, men har haft gott om tid att tänka och tillslut övertygas.

Nu i somras har vi tittat på framför allt vit herdehund och bestämde oss för att det var en sådan som vi ville ha. Efter en massa research och ingående intervjuer med diverse hundfolk, så har vi bara stärkts i vår uppfattning om att vi har hittat rätt ras för oss. Och nu även en bra uppfödare, vilket känns som det absolut svåraste att avgöra. Det känns så obeskrivligt roligt!

Tänk, i april kommer det förhoppningsvis en liten valp till oss från Danmark.

lördag 27 augusti 2011

Detox dag 6

Jag började dagen med träning och förmiddagen flöt på fint. På eftermiddagen skrek min kropp efter mat och jag kände mig helt dränerad på energi. Det var med andra ord inte rätt beslut att träna, men det gjorde susen för humöret. Nog så viktigt.

Jag har skippat all form av grönsaker som bara fyller ut, typ grönsallad, för det är så trist att tugga allt och då känns det smartare att satsa på det som ger mer energi, såsom avokado och oliver, till lunch. Tyvärr räknas dessa som frukt, som är ett no-no efter kl 13. Ingen lösning för middagen alltså.

Det är nog av en anledning som den här detoxen är sju dagar. För nu börjar energinivåerna bli låga. Jag känner mig definitivt inte piggare än innan jag startade. Det ska bli spännande att se hur det känns om en vecka, om jag är tillbaka på ruta ett eller inte.

Ett dygn kvar. Nu luktar till och med nystekta Mamma Scans gott. Mm, vilken doft! Jag kanske blir mindre matsnobb efter den här detoxen.

fredag 26 augusti 2011

Spring och köp!

Ni alla härliga kvinnor 40+ eller av annan ålder: läs nya Tara! Garanterat bra läsning på sidan 30 – skrivet av mig så klart!

Jag skulle även rekommendera sidan 26 – Gör årsbokslut över ditt liv.
Det gjorde vi under semestern. Väldigt givande och en bra början på vardagsliv igen. Så den ska jag genast läsa!

Skam den som ger sig!

Idag borde jag ha korkat upp den här. Men förlovningsdag och detox rimmar illa. Och skam den som ger upp! Nä, det finns inte på världskartan. Heja, heja!!

När vi ändå är inne på samma tema så måste jag berätta om när min bästa tjejkompis ringde igår och bjöd in mig på tjejsnack och vin ikväll.

E: – Så då förstår jag att det inte blir någon vinkväll då?
jag: – Nä, men jag kommer gärna ändå. Jag tar med en bar och en påse morötter.
E: – Vad dricker du då?
jag: – Eh...vatten.
E: – Ingen dip heller?

Jag vet, jag är helt knäpp i huvudet som gör det här. Men visst är det härligt att känna att man fixar det. Inget slår den kicken!

Kompisen lovade att bjuda på morots- OCH gurkstavar. Vilken pärla till vän jag har. Så ikväll blir det välbehövlig tjejkväll!

Detox dag 5

Jag ska inte sticka under stol med att det känns lite motigt. Men, viktigt: det är aldrig riktigt tufft, som det var i några dagar under den första detoxen. Jag är inte hungrig, mer utled på att äta grönsaker och bara grönsaker. Nu, när jag ser målsnöret, så blir det nog mentalt tuffare också, tror jag. Förra lördagen, före detoxen, känns väldigt avlägsen. Det känns med andra ord som om jag har detoxat i en hel evighet. Forever and ever. Men nu är det bara slutspurten kvar.

Mannen var förresten hemma och gjorde mig sällskap på lunchen. Vi satt mest och blängde på varandra, som två trötta kor, på varsin sida om bordet. Det enda som kom ur våra munnar var typ: "Tänk dig en bit parmesan och ett glas vin... Eller pasta al pesto. Mmm..."

Jag älskar grönsaker och jag äter till och med upp det där ensamma och något fåniga salladsbladet som brukar ligga som garnering på tallriken, när man beställer in pubmat. Jag hoppas inte att den här detoxen kommer förstöra min faiblesse för det gröna. Nä, det är nog ingen risk!

Detoxen har fört med sig önskade effekter, så jag är glad att jag gör den. Mer om dem när jag summerar sen!

När vi var och handlade efter dagis, så plockade dottern ner en receptfolder med bara bönrecept. Den åkte i soporna direkt. Om några veckor så kanske jag är mottaglig. Först ska jag äta lite av det här:


Och kanske lite av det här:



Härligt!

torsdag 25 augusti 2011

Godis?

Nästan som godis! Eller?

Detoxat bort minnet?

Åh, jag glömde berätta om mitt minne. Det är inte som det brukar vara.

Igår när jag skulle uppge min dotters fyra sista på en telefonsvarare, så var det som bortblåsta ur min hjärna. Det har aldrig hänt förut. Aldrig. Jag har ett bra sifferminne och kommer till och med ihåg mina barndomskompisars gamla Orustnummer. Då borde jag väl komma ihåg mitt eget barns personnummer...

Samtidigt som jag hör telefonrösten som gång på gång säger "Vi har inte registrerat någon knapptryckning", så tömmer jag en stol på en driva med pysselsaker. Det är givetvis en extra hög stol, så jag balanserar upp på den och fiskar fram barnets BVC-journal längst upp och in i garderoben. Hela tiden med luren i hela handen. (Och varför det?) Efter fyra trötta upprepningar av "Vi har inte..." så lyckas jag knappa in rätt siffror. Pust.

Nä, jag tror jag behöver lite kolhydrater. En macka någon?

Detox dag 4

Dag 4 av detoxen var helt okej. Som vanligt: hungrig på förmiddagen, mätt på eftermiddagen. Min lunch ser du här. Gott va?

Det är viktigt att sova sina timmar på natten när man detoxar. Åtta timmar känns i minsta laget för mig just nu. Trött när jag vaknar och sen blir det hiskeligt många gäspningar under dagen. Du utlovade energi, du är efterlängtad.

Att jobba går ändå hur fint som helst. Det är som att det går på en helt annat energifrekvens. Tur. Annars hade det varit tufft nu.

Den här detoxen går lättare än den första: jag tänker inte så mycket på annan mat och att jag inbillar mig att jag kommer må bra av det. Och nu är det bara tre dagar kvar!

Jag har beställt Linas matkasse hem till på söndag, så att jag ska få en genväg in i de goda vanorna sen. Förra gången så var jag inte sugen alls dagarna efter detoxen. Även om det var påsk och det fanns en massa kakor och godis mitt framför näsan på mig, så åt jag så där laaagom mycket som jag alltid önskat att jag kunnat tidigare.

Men en vecka senare var sötsuget något enormt. Enormt. Jag hade kunnat äta godis och fika hela dagarna. Så vill jag inte ha det nu! Därav Lina, som ska hjälpa mig in på rätt och nyttigt spår. Om jag mutar budkillen, så kanske han kan smyga ner några chokladbitar i kassen också...


onsdag 24 augusti 2011

Detox dag 3 – hungrig men kär!

Gårdagens nötter tog ju slut där på förmiddagen och sen kom hungerkänslorna och då är det inte bara att gå och ta en morot eller en frukt länge. Eller det är egentligen inte hunger, nä, det är mer känslan av att något fattas, ett behov som inte kan tillfredsställas. Men jag fixade en supersmarrig lunch och sen kändes det finfint! Se här:


Jag sparade ändå en shake till eftermiddagen och en bar till kvällsmat. Man vill ju absolut inte sitta utan då, om hungern slår till igen. Något framför tv:n måste jag ha. Och det är inte en morot.

Men hungern var inget problem då, tvärt om. Så klockan åtta på kvällen satt jag fortfarande och undrade hur jag skulle få i mig baren. Jag hade ändå dragit ner på portionen grönsaker till middag. Jag är helt enkelt så trött på att tugga alla dessa grönsaker. Jag känner mig som en idisslande ko.


Sen måste jag bara berätta att det stämmer att man kan blir mer emotionell: man blir frustrerad, kitslig, ledsen, glad, lycklig och upprymd. Lite huller om buller. Jag blir, i alla fall – och min man också tydligen. Eftersom vi har fortsätter att hålla oss borta från varandra större delen av dygnet, så blir den lilla tid vi ses väldigt kärleksfull istället för gnatig. Lite nyförälskad faktiskt... Detox = relationsvård? Vad vet jag. Härligt är det i alla fall!



tisdag 23 augusti 2011

Triss i melon

Färgglatt och gott. Tre sorters melon. Man måste definitivt skoja till det lite när man detoxar. Det är ju ganska enkelt att bara sätta sig vid köksbordet med en banan i handen. Men vad tråkigt. Och då är risken att allt bara blir tråkigt och vem orkar detoxa då? Nej, här är det definitivt vardagslyx som gäller – i detoxformat.

Just nu sitter jag med en liten, liten skål med osaltade nyttigare nötter (alltså inga jord- eller paranötter), en persika och ett stort glas bubbelvatten. Idag är det lite lyxigt.

Och det är konstigt hur hjärnan, som annars ofta är sugen på fika, latte osv, samarbetar med mig över all förväntan. För jag är inte ens sugen på "något gott". Snäll hjärna som rättar sig efter mina beslut.

Fast igår kväll hade jag i några minuter kunnat döda för en polarmacka... Och där var nötterna slut. Hjälp.

måndag 22 augusti 2011

Detox dag 2

Idag på eftermiddagen så avtog huvudvärken och tröttheten. Ljuvligt. Pigg och glad. Jag är lite förvånad över att det gick så snabbt den här gången. Vi är fortfarande sams, men mannen fortsätter att hålla sig undan. Smart.

Klockan är åtta på kvällen och jag har bara ätit hälften av mina bars och shaker och jag undrar hur tusan jag ska få i mig dem idag. Känner mig som en jäsande deg. Det får bli en kvällspromenad.

Imorgon får jag nog dra ner på grönsakerna och satsa på att få i mig det andra i första hand. Har dessutom bokat in träningspass imorgon. Jo, jag känner en enorm lust att träna. Det här går bra!

Härliga detoxfrukosten

Mm, frukost – i detoxformat. Äpple och banan med kanel, toppat med cantaloupemelon.

Detox dag 1


Middag första detoxdagen: Aubergine, körsbärstomater med färsk oregano och hoummos. Dagen har gått i slow motion. Jag är ändå nöjd att jag har varit en god mor och varit ute och lekt, tagit hand om febrigt barn, varit på avkylningspromenad och lagat specialmos som är orange till middag – trots att huvudet värker och ögonen svider. 

Jag undrar vad det är som min kropp saknar så förfärligt. För inte kan det väl enbart vara bristen på kaffe som får mig att känna mig som om jag hade halsat en hel vinare på fastande mage precis före läggdags?

Nå ja, bara att hålla ut i sisådär tre dagar till, så ska det väl ha löst sig själv. Något säger mig dock att det kommer att gå lättare än förra detoxen, nu när jag vet vad jag har gett mig in på.

Vi är dessutom fortfarande sams här hemma. Det kan även bero på att vi inte såg så mycket av varandra igår.

Och min detoxhoummos, utan salt, kommer jag göra varje dag den här veckan. Så gott!

Finas prima detoxhoummos

320 g kikärtor (avrunnen vikt), sköljda
3 msk olivolja
1 tsk spiskummin
1 vitlöksklyfta
nymalen svartpeppar

Mixa kikärtor, olivolja, spiskummin och pressad vitlök. Späd med lite vatten om det behövs. Smaka av med svartpeppar.
  

söndag 21 augusti 2011

Detoxen igång!

Så. Då var detoxen inledd. Startade dagen med vattenmelon och banan- och chokladshake. Huvudet kändes tungt som bly.

Nu är klockan halv elva, jag börjar förlika mig med tanken på att det här kommer vara min verklighet de närmsta sju dagarna. Samtidigt börjar huvudvärken ge med sig. Jo, det kan nog vara mentalt.

fredag 19 augusti 2011

Vardagsmat förr

Fisk är jättegott, verkligen, men det blir sällan så där superspeciellt jättegott som det alltid blev när min mormor lagade det. Delvis beror det nog på att hon hade en extra klick smör i allt, men också på att hon var bäst i världen på att laga mat. Jag har en bit kvar dit, men jag tränar på så gott det går.

Så det var med mycket nostalgi i hjärtat som jag lagade kokt torsk med äggsås till middag. Det har jag nämligen inte ätit sedan jag fick det hos mormor sist, för en massa år sedan. Och det var en av mina favoriträtter då, så vad hände? Varför har jag inte lagat det förrän nu? Bättre sent...


Kokt torsk med äggsås

600 g torskfilé
0,5 tsk salt
5 dl fiskbuljong 
 
Sås:
1 ägg
1,5 msk vetemjöl
1,5 msk smör
2,5 dl mjölk
2 krm salt
0,5 krm vitpeppar
2 msk hackad persilja
 
Hårdkoka ägget. Skala och hacka det, lägg i en skål och ställ åt sidan.
Värm smöret i en kastrull och vispa i mjölet. Tillsätt mjölken. Låt koka cirka 3 minuter. Smaksätt med salt och peppar. Ställ såsen åt sidan.
 
Koka upp fiskbuljongen i en vid kastrull. Skär fisken i portionsbitar. Salta och lägg ner dem i buljongen. Koka på svag värme under lock cirka 3 minuter.
Tag upp fisken med hålslev och håll den varm. Koka upp såsen. Vänd försiktigt ner persilja och ägg i såsen. Servera fisken med såsen, kokt potatis och gröna ärter.
 
 
I receptet som jag inspirerades av var smöret borttaget, så det funkar även utan smör, om man vill ha en smalare variant. Men det blir ju godare med smör.
 

Nu är det förresten nedräkning. Detoxen börjar om två dagar. Då hade jag bara kunnat äta ärtorna och persiljan från den här tallriken. Tur att den bara är sju dagar. Jag hoppas på frisk och len hud och en massa ny energi – som blev belöningen efter den förra detoxen – för då är det värt det.

onsdag 17 augusti 2011

Grattis Victoria och Daniel!

foto: Paul Hansen
Så var det dags, det som alla har väntat på: Kronprinsessan är gravid. Vad roligt!

Min artikel för Familjeliv.se har också legat och väntat. Nu har den äntligen väntat klart. Här är den!

Victoria och Daniel väntar barn
 
Kronprinsessan Victoria är gravid och till våren kommer en ny liten kunglighet att födas. Hur går det egentligen till när en prinsessa är gravid, går hon till MVC som alla andra?

Ända sedan det kungliga bröllopet i juni 2010 har det spekulerats fram och tillbaka. Bilder på påstådda gravidputmagar har slagits upp i skvallerpressen och skärningar på Kronprinsessan Victorias klänningar har studerats i detalj. Alla vill veta: Är Victoria gravid? Nu har hovet bekräftat den glada nyheten och i mars 2012 beräknas barnet komma till världen.
Vi är nog många som någon gång har undrat hur kungligheter och andra celebriteter gör när de blir gravida: var går de på mödravårdskontroller, är de med i mammagruppen och, inte minst, hur de lyckas smita in osedda på förlossningen?

Familjeliv.se frågade Catarina Hurtig, författare till bland annat boken HKH Victoria - ett personligt porträtt och Jenny Alexandersson, hovreporter på Aftonbladet, om svaren. De kom dessutom med några intressanta avslöjanden, bland annat varför kungliga barn föds tidigare än andra.

Vilka skillnader innebär en kunglig graviditet mot en vanlig?
Catarina Hurtig:
- Det är lite svårare för en kunglighet att glädjas ifred. Redan efter bröllopet har ju skvallertidningar antytt graviditet och zoomat in bilder på Victorias vältränade mage. Det vanliga är att man väntar med att meddela nyheten till efter att de tolv första veckorna, då missfallsrisken är högre, har passerat, och gärna lite till.

Var går Victoria på mödravårdskontroller?
Catarina Hurtig:
- Hovets läkare sköter allt. De går inte till någon vanlig mottagning, utan istället kommer läkaren eller barnmorskan hem till dem.

Jenny Alexandersson:
- Victoria kommer att ha kontakt med en barnmorska och läkare som alla andra blivande mammor, men även med kungafamiljens egna läkare som alltid står stand-by om något skulle hända.

Tar de fler fosterdiagnostiska prover?
Catarina Hurtig:
- De följer samma program som andra föräldrar och ställs inför samma val om något verkar annorlunda eller avvikande. I detta är de som vilket par som helst, både när det gäller glädje och förväntan eller eventuell oro.

Jenny Alexandersson:
- Det är möjligt att man gör fler kontroller och tester, just för att vara på den säkra sidan. Det kan låta gammaldags och lite fånigt, men en av Kronprinsessans största uppgifter är ju att säkra tronen och föda en tronarvinge. Därför är det viktigt att allt går rätt till. Victoria kommer troligtvis att gå på mödravårdskontroller på det sjukhus där förlossningen planeras.

Var tror du förlossningen kommer att äga rum?
Catarina Hurtig:
- I ett väldigt privat rum på till exempel Karolinska sjukhuset. I Danmark föder prinsessorna i ett speciellt rum som kallas Hallonröda rummet på Rigshospitalet i Köpenhamn.

Hur tror du att förlossningen kommer att gå till?
Catarina Hurtig:
- Victoria kommer nog att vilja föda naturligt, om jag känner henne rätt. Drottningen har fött så alla tre gånger, de första två på Karolinska sjukhuset. Sista gången, när Madeleine föddes, så ville drottningen föda hemma på Drottningholm, dit de just hade flyttat. Det var första gången som kungen var med. Det blir som vilken förlossning som helst, med barnmorska och eventuellt en läkare och barnläkare närvarande. Inga andra än de, hon och Daniel kommer att vara i förlossningsrummet, om paret inte själva vill det förstås. Säpo finns utanför och är inte med i rummet.

Jenny Alexandersson:
- Förhoppningsvis får Victoria en normal graviditet och förlossning. Grundtanken är väl att allt ska vara så tryggt och säkert för mamma och barn som möjligt. Troligtvis sker förlossningen på ett sjukhus. Kronprinsessans livvakter kommer att befinna sig utanför förlossningsrummet, men ändå så nära att de kan ingripa om någon skulle få för sig att attackera eller hota Victoria. All personal som kommer att befinna sig i rummet har säkerligen kontrollerats av Säpo i förväg.

Hur får man in Victoria och Daniel på förlossningsavdelningen utan att det blir uppståndelse?
Catarina Hurtig:
- Rigshospitalet i Köpenhamn har en underjordisk gång dit kungligheterna transporteras från garaget till avdelningen. I Sverige finns inte någon särskilt uppgjord plan vad jag vet, men det löser de förstås när det är dags. Dessutom brukar prinsessor använda sig av ett litet trick: de säger ofta via hovens presstjänst att barnet väntas lite senare än det faktiskt gör, för att slippa att pressen är alert och står och bevakar förlossningsingången. Därför är många kungliga barn födda "för tidigt".

Jenny Alexandersson:
- Jag tror att man håller hemligt vilket sjukhus Victoria kommer att föda på och smugglar in dem via bakdörrar och kulvertar när det är dags. Dels behöver Victoria lugn och ro inför förlossningen och dels är det en säkerhetsfråga. Säkerheten är högre i dag än för 30 år sedan. Samhället ser annorlunda ut och det finns fler stalkers och galningar kring kungafamiljen idag.

Kommer Victoria och Daniel att erbjudas en plats i en föräldragrupp?

Catarina Hurtig:
- Tyvärr är det sådant som de nog väljer bort, eftersom de inte kommer kunna delta på samma premisser och inte heller dela sina upplevelser på ett öppet sätt såsom andra kan. Det är också många kändisar som avstår av det skälet.

Hur tror du Victoria och Daniel kommer att göra med föräldraledighet?
Catarina Hurtig:
- De har ju en gräddfil eftersom de kan välja att vara lediga precis hur mycket, lite eller länge de vill. Daniel vill med största sannolikhet vara en närvarande pappa.

Jenny Alexandersson:
- Jag hoppas att de delar lika! De kan ju själva bestämma hur länge de vill vara hemma och välja att inte göra några längre resor ganska lång tid efter förlossningen. I motsats till oss andra så kommer Victoria ha stor hjälp av barnflickor, så övergången från mammaledighet till arbete är lätt.

Vad händer om de vill döpa sitt barn till till exempel Leia eller Dexter - får de välja vilket namn de vill?
Catarina Hurtig:
- Det får de absolut, men så kommer garanterat inte att ske. Deras barn kommer heta Oscar eller Desirée eller Carl eller Edmund eller Josefina eller Ingrid eller något annat klassiskt kungligt. Jag tror att de får en flicka!

Jenny Alexandersson:
- Daniel och Victoria kommer garanterat att välja ett traditionellt och svenskt namn, i alla fall till det första barnet, som blir tronföljare. Jag har svårt att se en drottning Leia som Sveriges regent om sextio år.

Hur uppfostras ett kungligt barn i Sverige idag?
Catarina Hurtig:
- Det är nog de flesta kungligheters förhoppning att kunna ge barnen en så "vanlig" uppväxt som möjligt. Det är troligt att Victorias barn kommer gå i en "vanlig" skola, likt hon själv och hennes syskon. Men helt vanlig blir uppväxten förstås ändå inte. Det är ju en förmån för Victoria att pappa kungen är alert och pigg och vill fortsätta som regent. Det är svårt och tufft att kombinera en roll som nybliven drottning med att vara småbarnsmamma.

Kungliga graviditeter är – föga förvånande – inte något som det talas öppet om. När Familjeliv.se ringde Hovets presstjänst, så meddelade att de att de inte besvarar några frågor som har med ämnet att göra. Livmedikus Angelica Lindén Hirschberg är, likt många andra experter, inte heller villig att dela med sig av sin kunskap. På Karolinska sjukhusets presstjänst vet de inte – eller kanske inte vill avslöja – om de väntar kungligt besök så småningom på förlossningen.

Nej, graviditeter hör till något av det största och mest känsliga i livet och är inget som diskuteras vitt och brett. Ur den aspekten är Victoria och Daniel precis som du och jag. Skillnaden är att deras väntan på barn på följs av ett helt land.

tisdag 16 augusti 2011

Detox igen

Det är otroligt hur snabbt man kommer in i vardagen igen. Efter bara en dag på jobbet så kändes allt som jag hade gjort på semestern väldigt avlägset. Och efter en vecka... Nä, vi ska inte ens tala om det.

En sak som är riktigt bra med vardag är ändå rutiner. Och med dem kommer vardagsmaten, som jag tycker är varmt välkommen tillbaka efter alla grillkvällar, fikakorgar på stranden och glassar. Jag har märkt att det är många fler som känner som jag eftersom detoxinläggen från i våras har seglat upp som några av de mest lästa nu i augusti.

Jag hade tänkt vänta med detox till någon gång före advent, men hur kul är det egentligen att detoxa i november när vädret är trist och frukten och grönsakerna tråkiga. Nä, då är det bättre att inleda hösten med att strama upp sig lite, på många sätt.

Då tror jag dessutom att det kommer att bli lättare sedan att kunna leva upp till höstens alla mål – som åtminstone jag har – om att leva lite nyttigare, ha fasta rutiner, träna på bestämda tider osv osv... Allt för att kunna ge mer tid och ork till det som på riktigt betyder något i livet.

Så på söndag kör jag! Då blir det sju dagar av PT:ns detox, på samma sätt som förra gången. Bars, shakes, en massa goda sommarfrukter och morötter, sallad och örter från egna landet. Jo, helt klart bättre än november.

Jag kommer att blogga om detoxen under hela veckan, så häng på! Du kanske ska testa själv förresten?

måndag 15 augusti 2011

Lyxig helgfrukost

De här fantastiska skapelserna vaknade jag till i lördags morse. De stod där på bordet, alldeles ljuvligt doftande. Det kallar jag relationsvård.

Briocher med choklad

6 st ägg
20 g jäst
6 dl vetemjöl
1 tsk salt
3 msk socker
280 g mjukt smör
200 g mörk choklad
ägg att pensla över
råsocker att strö över
 

Knäck 5 av äggen i en bunke. Blanda i vetemjöl, socker, salt och jäst och knåda på medelhastighet i maskin i cirka 5 minuter. Tillsätt det mjuka smöret, lite i taget under 5 minuter. Och låt den sedan maskinen gå i ytterligare 1 minut. Jäs degen i bunken under plast i kylen över natten och max i 24 timmar. 

Ta ut degen ur kylen och tryck ut en längd (rektangel) på ett mjölat bakbord. Hacka chokladen grovt (plocka bort eventuella småsmulor) och vik in de stora chokladbitarna i degen. De ska fortfarande ha en rektangulär form men var varsam och arbeta så lite som möjligt med degen så att den inte mjuknar för mycket.Skär remsor av degen och snurra den 2 varv (eller forma cirka 15 stycken lika stora runda bullar som du lägger i smorda briocheformar). Sätt på ugnen på 200 grader varmluft. Jäs briocherna under duk i ca en timme. Knäck ett ägg som du vispar med lite vatten och en nypa salt. Pensla briocherna med äggblandningen och strö sedan lite råsocker på varje bröd. Grädda briocherna gyllene i 10-15 minuter i mitten av ugnen.

Tack Leila, vilket toppenrecept!

Kitschigt inramat i rosa och grönt

Det här blev mitt spontana helgprojekt. Jag sprang på de här kitschramarna och insåg direkt att de var som gjorda för vår vita vägg. Så nu: dags att fixa foton.

fredag 12 augusti 2011

Äntligen – goda nyheter

När jag var liten så var jag ofta hos min mormor och morfar. När jag någon gång råkade klampa in och störa dem mitt i nyhetssändningen, så reste sig alltid mormor ur sin fåtölj och sa: "Äsch, det är inget att se, det är ändå bara en massa elände".

Och var det någon som visste, så var det hon, som var på sitt 97:e levnadsår när hon lämnade oss. Om hon hade funnits här idag, så hade jag gått raka vägen ner till tidningskiosken och köpt henne Good news magazine. Nu får jag göra det åt mig själv istället, för jag är övertygad om att jag – liksom alla andra – behöver lite fler goda nyheter i livet.

Kolla även på klippet från SVT Nyhetsmorgon på Good news magazines webbplats. Se- och tänkvärt.

torsdag 11 augusti 2011

Focaccia med ost, oliver och rosmarin

Jag är övertygad om att jag inte var den enda som började dregla när Ernst gjorde sitt bröd på tv i somras. Nu har jag bakat det! Vi åt det tillsammans med en sallad och det som blev över fick följa med till stranden dagen därpå. Brödet smakade finfint även kallt.

Nästa gång ska jag göra brödet med hälften så mycket parmesanost och istället lägga på mer mozzarella. Jag tror att jag struntar i pumpafröna också faktiskt.

Jag kanske byter ut rosmarinen mot färsk oregano och basilika och slänger på några körsbärstomater också. Och så blev det ett helt nytt bröd, men här är i alla fall originalreceptet, för er som vill testa själva.

Focaccia med ost, oliver och rosmarin

25 g jäst
2 tsk flingsalt
3 dl vatten, fingervarmt
1 tsk honung
7 dl vetemjöl special
 
150 g mozzarella
150 g parmesan
1 dl pumpafrön
2 dl urkärnade kalamataoliver
5 kvistar färsk rosmarin
2 msk olivolja

Sätt ugnen på 225 grader. Smula ner jästen i en bunke och rör ut med lite fingervarmt vatten. Tillsätt flingsalt. Häll i resten av vattnet och rör om. Häll i honungen. Tillsätt mjölet, lite åt gången och under omrörning. Arbeta till en smidig deg. Dra ut degen på plåten, tills den är cirka två centimeter tjock.
 
Skär upp mozzarellan och lägg på degen. Hacka oliverna grovt och lägg på brödet. Hyvla stora skivor parmesan och smula över. Lägg på ett par rosmarinkvistar och strö över pumpafrön. Låt jäsa i 30 minuter. Placera brödet i mitten av ugnen och grädda tills det har fått fin färg, ungefär 20 minuter. Ringla över lite god olivolja och servera.

Rum med bilar och ränder

Nu ska bilfantastens rum få nya tapeter. Det blir en kombination av de här fina biltapeterna och bredrandigt i blått, rött och vitt. Båda tapeter är från Midbecs kollektion Jimbo.

Dessutom kan man beställa matchande lakanset och tyg till gardiner. Lockande... 

Så nu ska blommorna väck och bilarna in. Det kommer att bli så fint och någon liten kommer att bli så glad.

onsdag 10 augusti 2011

Första roten

Lyxigt med egna morötter! Här är årets första.

Röda gummistövlar - är inte det allas dröm?

Hej nya gummistövlar! Som jag har längtat efter ett par färgglada stövlar. Jag kan inte ens minnas när jag ägde ett par gummistövlar senast. Troligtvis var det någon gång på lågstadiet, så nu var det dags igen. Visst är de underbara! Hunter original gloss heter modellen.

I veckan får det bli en tur i svampskogen igen. För jag tänker inte bara ha dem på stan. Det är ju trots allt gummistövlar och de ska användas ordentligt tycker jag. Även på asfalt alltså.

Hunters snygga fleecesockor har jag också, med kant som man viker över stövelskaftet, så att jag kan använda dem precis hela tiden. De blir fina här på västkusten i november när det blåser och regnar horisontellt. Då lovar jag att inte klaga – jag har ju mina röda!

Födelsedagshjärta

På min födelsedag blev jag väckt av en väldigt förväntansfull liten tjej som kom med ett knallrosa paket. Paketet hade hon själv designat bakom disken och hon och expediten hade fixat ihop det tillsammans efter alla önskemål.

I paketet låg en hjärtformad ask med ett par silverörhängen. Örhängena var tillverkade av kvinnor i Indien och min älskade lilla dotter tyckte att det var så fantastiskt att man kunde hjälpa dem genom att köpa deras saker. Mitt lilla hjärta... så liten men ändå så stor.

torsdag 4 augusti 2011

Min födelsedag

Ett år äldre. Idag blir jag uppvaktad fullt ut, med sång, presenter, god mat, överraskningar och en massa kärlek. Jag älskar att fylla år. Och att bli ett år äldre gör mig inte så mycket. Det känns så 2010.