Finas prima liv

Finas prima liv

måndag 21 februari 2011

Jag i bilder

För att illustrera mig själv så har jag valt jag ut några bilder som har betytt eller betyder mycket för mig. Du ser dem i min bloggbanner.

Som bakgrund ligger en bild från Mjörn, en liten ö mellan Orust och Tjörn. På just den där klippan kan man sitta och titta ut över 270 grader hav. Det är livet. Inte så barnvänligt, men jag är övertygad om att klippan står kvar några år till. See you later, så att säga...

Orust är ön där jag växte upp, lantligt och idylliskt med natur och djur. Jag längtade alltid därifrån. Idag har jag vett att uppskatta allt det där.

Världens minsta bil, en Fiat 500, symboliserar min tid som utbytesstudent på Sicilien. Allt som oftast så blev jag hämtad i en sådan bil när jag skulle ut på kvällen med någon kompis. Det slog aldrig fel: Varje gång så funderade de över om jag, som är så lång och stor, skulle få plats. Så där halvlustigt tyckte jag då. Idag är det ett kul minne för mig.

Pennorna symboliserar min passion för att skriva och som jag har haft sedan jag lärde mig bokstäver. Det är också att skriva som jag gör till vardags, som journalist. Jag driver numera ett eget företag som frilansjournalist, redaktör och copywriter.

Bryggbilden och sandhjärtat är från Curacao, dit jag reste med min man året innan vi blev föräldrar. Kärlek.

Den schyssta bilden med mössan är efter målgången i Vansbrosimningen. Tre fjärdedels Svensk klassiker. Efter Lidingöloppet senare på hösten så var hela avklarad! Nio mil på skidor, 30 mil på cykel (en ”nära-döden”-upplevelse), tre kilometer i vattnet (en baggis för en västkusträka) och tre mil löpning. Helt klart en upplevelse för livet!

Mat och vin är en annan passion. Jag älskar all sorts mat, men framför allt det svenska och italienska köket. En enkel pasta eller risotto är bland det godaste som finns! Jag älskar att vara i mitt fina kök och improvisera och prova nya smaker.

Rom och Colosseum symboliserar mina år i Italien, som är som ett andra hemland för mig. Dit längtar jag alltid lite grann.

Bilden på mig i träningskläder är från första löprundan efter min andra graviditet, bara en månad efter förlossningen. Det kändes jättestort.
Längst till höger är jag med mina fantastiska små gryn. Och längst ner, stor hjälper liten – bästa syskonen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar