Kärleksmedicin

På balkongen efter barnens läggning, en vanlig kväll i veckan. Två trötta föräldrar + lite vardagslyx = två gladare föräldrar.

Kan du snöra skorna?

I måndags läste jag i GP hur man ska snöra sina löparskor. Som om man inte visste...

Man ska alltså snöra precis som vanligt ända upp till översta hålet. Där ska man trä i snöret på samma sida som i näst översta och sedan dra snöret tvärs över och igenom öglan som bildas på motsatt sida.

Det ska göra att skon sitter bättre på hälen och på så sätt minimeras risken för skavsår och känningar i knä och fötter.

Värt att testa, tänkte jag. Efter gårdagens milpass i uppförslut så fanns det inte tillstymmelse till skavsår i hålfoten, som jag ibland får i de här skorna.

Kan det vara så enkelt att jag inte har vetat hur jag ska snöra mina skor? Det låter ju knäppt ju. Vuxna människa...

Lyxigt är det i alla fall att slippa skavsår.

Första gubben

Årets första jordgubbe i landet. Visst är den fin? I år kommer det att bli många!

Middagen på la Cucina Italiana

Fredagens träbröllopsmiddag på la Cucina Italiana i Göteborg blev precis så bra som jag hade hoppats och trott. Kanske till och med bättre! För det var mer än en gång som vi sa att det var det bästa vi hade ätit någonsin. Alltså, någonsin. Vilken upplevelse! Åtta rätter med vinpaket. Det ni!

Jag har vissa invändningar vad gäller drycken, eller snarare presentationen av den, men det är en annan historia.

Eftersom varje rätt var ganska liten och vi höll på i tre timmar, så gick man ändå därifrån lagom mätt i magen. Det uppskattas!

Kvällens meny

• Litet portionsbröd med pistaschmortadella
  
• Italiensk frukost - vaktelägg på tryffeltoast, cappuccino på sparris och skaldjur samt salsiccia med salvia och fänkål
  Salsiccian var så god: saftig och riktigt salt! Mm, bästa korven någonsin!
  
• Bruschetta på vårt vis med tomatsås och buffelmozzarella
  Helt okej. Snarare en pizzetta än en buschetta, men vad gör det?
  
• Pilgrimsmussla, prosciutto crudo och sparris
  Perfekt mussla – så klart!
  
• Citronsorbet
  För att rensa smaklökarna
  
• Canneloni Antonietta med kalvköttbullar, tomatsås och buffelmozzarella samt scarpetta (bröd
  Jättegod pasta och köttbullarna smakade himmelskt. Buffelmozzarella var så där bra som den kan vara, men sällan är – en glad överraskning.
  
• Torskrygg serverad med arancino (risboll), primörer, shitake, ostronskivling och blomkålskräm
  Torsken bara föll isär och var så saftig. Mm, arancino, en favorit från min tid på Sicilien! Lycka!
  
• Ryggbiff med sommarens primörer, morotspuré, kantareller och oxsvansreduktion.
  
• Osttallrik: taleggio, getost Beppino Occelli, mögelost lagrad med skal av nebbiolodruvan, en ost gjord på ko-, får- och getmjölk. Tomat marinerad i vaniljstång.
  
• Pannacotta på tub
  Kul överraskning!
  
• Chokladfondant och choklad- och nougatglass med mandelnougatine
  Chokladfondanten var helt perfekt knaprig utanpå och mjuk inuti. Jättegod chokladsmak.
  
• Citronsorbet i ministrut
  Syrlig avslutning – smakade bra. Och fint för ögat.

Vinpaketet bestod av sex olika viner.

Det är definitivt en kväll som jag kommer att minnas som en av mina bästa matupplevelser – hittills!

Egna groddar

De här smarta trågen för att odla groddar hittade jag när jag var på trädgårdshandeln.

Det känns lyxigt att ha olika groddar och skott på fönsterbrädet. Dessutom är det enkelt: bara att strö fröna ovanpå och sedan inte glömma att vattna och skölja några gånger per dag.

Här är mina fina solrosskott. I bakgrunden ska det förhoppningsvis komma upp broccoliskott. Jag har även odlat en hot mix, som ger lite sting åt sallader. Supergott!

Det väcker verkligen barndomsminnen till liv med hemodlade groddar. Härlig känsla.

Träbröllop

Idag firar vi femårig bröllopsdag, alltså träbröllop. Med det så har vi statistiken på vår sida. Det känns tryggt. De allra flesta skilsmässor sker nämligen före denna bröllopsdag, visar SCB:s diagram nedan.
 

SCB, Befolkningsstatistik, I nöd och lust, 2010

Vi har klarat oss över den hemska toppen av gnabb och gräl och är nu på väg ner mot ett blomstrande kärleksliv. Härligt!

Det firar vi på tu man hand ikväll på la Cucina Italiana, med italiensk mat som faktiskt är italiensk på riktigt. Det har restaurangen till och med papper på. Åh, vad jag har längtat!

Hoppas nu bara mannen struntar i de där träsmyckena han nämnde...

Energiregeln

I går kväll satte jag sonen i Baby joggern, en fantastisk pryl med 20-tumshjul, och drog iväg på en löptur. Väl hemma igen så hade vi avverkat en mil tillsammans.

Vad är det som gör att man ger sig ut och springer milen med en tvååring i en vagn med opumpade däck, när man är som tröttast och det känns som om man har tyngder hängande i ögonlocken? Jag måste ju vara dum i huvudet.

Eller så är det just så att det är det enda som funkar för att få tillbaka någon form av energi. För hur var det nu: energi kan inte försvinna, bara omvandlas. Och då gäller det att omvandla den rätt. Vad är då ljuvligare än att vara ute en varm kväll och känna vinden och alla dofter? Och att sen komma hem och vara trött i kroppen, på riktigt.

Att dessutom ha en personlig minicoach med sig som sitter och pratar och skrattar, hela tiden med en blomma i handen, och ropar "ännu fortare" gör det värt att skjuta på den där satans vagnen.

Och sen när man kommer hem från den lugna joggen och inser att milen på något sätt ändå har gått på under timmen, så känns det ännu mer fantastiskt. Och hej, där var energin tillbaka! Ju tuffare pass, desto mer energi. That´s the rule.

Och ännu roligare blir det i nya kläder. Igår var jag tvungen att testa min sprillans löparkjol från Nike och min knallrosa top. Supersnyggt tillsammans med GPS-klockan och svarta löparskor dessutom.

Kjolen blir superbra i sommar. Nu slipper jag svettas i tajts eller ha fula hot pants. Det enda var att det lät en hel del när tyget fladdrade. Västan – eller var det kanske fartvind – i kjolen. Hur som helst: det kan inte vara fel.

Ny blandare

Ja! Jag har fått en hög – och snygg – blandare i köket. Skiner så fint gör den också.

Nu när jag kan diska ordentligt, så ska jag äntligen få koka min pasta i de riktigt stora kastrullerna.

Om min sicilianska "mamma" hade sett hur jag kokade pastan, så skulle hon förmodligen bara ha skakat bekymrat på huvudet. Men nu är det slut på det. Ingen mer fjöskokning!

Självförtroendekick i karriären

Jag sitter och läser tidningen Journalisten och förundras även i år över hur många ansökningar tidningarna får till sina sommarvikariat. 3500 ansökningar till 80 platser på Aftonbladet... Det är ju snudd på som att vinna på lotto att lyckas få ett vikariat där. Obs! Ett VIKARIAT.

Det är hur som helst en härlig kick för  självförtroendet att inse att jag har varit en av de få förunnade; att jag har jobbat, eller fått erbjudande om att jobba, på ett antal av de allra mest attraktiva arbetsgivarna på listan.

Idag känns det oerhört befriande att jag för länge sedan har lämnat vikariesvängen bakom mig. Att jag slipper vara en av de 3500. Så jag vänder blad...


Och där ser jag en bild på senaste numret av Föräldrar & Barn, där mitt tema om nyfödd-tiden är huvudrubrik på omslaget. Härligt! Så ska det vara!

Rabarber och kanel

Rabarberkräm med kanel blev jättegott, så den här har jag inte gjort för sista gången. Här kommer receptet.

Finas prima rabarberkräm med kanel
4 portioner

750 g rabarber
3 dl vatten
1/2 dl flädersaft
1 kanelstång alt. 1/2 tsk kanel
1 1/2 dl strösocker
1 1/2 msk potatismjöl

Skala rabarbern fint och dela i cirka 2 cm långa bitar. Lägg i kastrull och tillsätt socker och kanel. Slå på vatten och saft. Låt koka upp på svag värme tills rabarbern blir mjuk, cirka tio minuter. Rör ut potatismjölet i lite kallt vatten. Häll ner blandningen med potatismjöl i en stråle, under omrörning, så att det inte klumpar sig. Strö lite socker på ytan, så att krämen inte skinnar sig. Klart!

Bästa början

Funderar på vad jag ska laga för storslaget till familjen ikväll. Menyn var klar och fiskrullader till huvudrätt kändes klockrent. Tills mannen kom på att han skulle ta med oss och äta lunch på Laxbutiken. Det tackar man inte nej till. Så då är frågan: Vad ska jag hitta på till ikväll?

En underbar och äntligen varm morgonsol, ett spegelblankt hav, nya Elle mat & vin, två lyckliga barn och en slev av nya rabarberkrämen med kanel blir mitt sällskap på altanen. Bästa början på en bra dag.

Mors dag-uppvaktad till max

På Mors dag i söndags blev jag uppvaktad till max – som vanligt. Dagen började med paket, teckningar och choklad på sängen. Två små studsbollar, som hade väntat i evigheter på att få väcka mig, kom in i ottan.

I köket väntade en superfin frukost med pannkakor, Brämhults juice, rostad bröd, förtjusta barnansikten, alla delar i tidningen... Rubbet.

Hela dagen kände jag mig som en prinsessa. Eller är det drottning nu, som tvåbarnmamma? Hursomhelst: så bortskämd och älskad av alla tre – de underbaraste av de underbara.

I paketet som jag fick låg Garmins GPS- och pulsklocka Forerunner 110 w. Den har jag gått och sneglat på länge, men varit lite för snål för att unna mig. Givetvis var jag tvungen att testa den på en gång, så jag sprang över till lunchen hos svärföräldrarna.

Sen var det bara hem och föra in all data i datorn och nu kommer jag att ha stenkoll på hur mycket – eller lite – jag tränar. För är det inte alltid så att man tror att alla rundor är längre än vad de egentligen är? Nu kan jag inte skarva längre. Attans också!

Däremot är det kul att se att tempot! För det blir inte sämre av att jag påminns om det hela tiden. Jag är alldeles för mycket tävlingsmänniska för att ha en träningsklocka egentligen. För risken finns att jag kommer springa ihjäl mig nu.

Världens bästa pappa

Hör en motorcykel och snart ringer det på dörren. Där står min far med en flaska vin i handen. Han har inte tid att stanna, utan ville bara komma över med en flaska vin som han tror är bra och vill ha vår åsikt om.

Stänger dörren efter honom två minuter senare, en vinflaska rikare och dessutom med erbjudande om att slippa stressa till hämtningen på dagis. Så omtänksamt. Och vilken lyx!

Så nu när alla jobbmåsten mirakulöst nog är avklarade, så blir det matinköp i lugn och ro. Ikväll blir det chèvre au chaud och sallad med bär och nötter. Igen. Men nu var det längesen sist! Det går nog hem hos mannen som åkte på jobb i Stockholm klockan fyra i natt och kommer hem lagom till middagen.

Sen hinner jag nog med en lång löpartur innan barnvakten tröttnar. Den här helgen börjar bra.

Fyrklöver

Jag minns jätteväl första gången jag letade efter fyrklöver. Det var mer än 20 år sen. Jag letade i timmar och jag låg med näsan i gräsmattan hela det sommarlovet. Och sen dess har jag letat – utan framgång.

Idag när jag gick ut för att slänga soporna, så såg jag en stor tuss med klöver och fick en sån där känsla att jag bara var tvungen att titta om det fanns fyrklöver. Jag tittade ner i backen och utan att egentligen leta så plockade jag upp en, två, tre...nej, fyra fyrklöver.

Så efter mer än 20 år så lyckades jag. Den som väntar... Så nu undrar jag bara vilken typ av supertur jag kommer att få. Det här blir spännande!

Var är mina formar?

Finare och dyrare formar bytes mot fulare och billigare. Så brukar inte min logik se ut. Men just i det här faller så gör den det.

Crème brûlée är det absolut bästa som finns och jakten på de perfekta formarna har pågått ett bra tag nu. Kan det vara år? Jag hade aldrig trott att det skulle bli så svårt att få tag på dem. Jag har ett antal olika små, vita formar, men det är inte good enough! Crème brûlée ska ätas i låga, stora, runda, jämna formar. Bruna och fula brukar de vara, men oj, vad bra det blir!

I Frankrike fanns de på varenda restaurang. Så varför letade jag inte efter dem där? Jag förstår inte hur jag kunde glömma det... Då kanske jakten äntligen hade varit slut nu. Men fokus låg väl helt enkelt på något annat, som att hitta de perfekta skorna.

Men nu har jag bestämt mig för att jakten måste ta slut. Jag är van att hitta det jag söker och det gör mig oerhört frustrerad att inte göra det. Så var finns de?

Crème brûlée
4 port.

6 äggulor
2 dl vispgrädde
3 dl standardmjölk
drygt 0,5 dl strösocker 
1 vaniljstång
råströsocker
 
Sätt ugnen på 180 grader.
Dela vaniljstången och skrapa ur den med lite av strösockret i en kastrull. Tillsätt grädden och mjölken och värm upp. Blanda äggulorna och resten av sockret i en bunke. Vispa lätt. Häll sen över gräddblandningen och fortsätt att vispa tills allt har blandat sig.
Ta bort vaniljstången och häll upp blandningen i formarna. Ställ dem i en långpanna med hett vatten upp till halva höjden på formarna. 
Grädda i nedre delen av ugnen i cirka 40 minuter eller tills de har stelnat.
Ta ut formarna och låt dem kallna, gärna över natten.

När det är dags att servera strör du råströsocker över formarna och bränner med en brännare tills ytan har fått en fin gyllenbrun färg. Alternativt kan du sätta ugnen på 250 grader grill och gratinera dem längst upp i ugnen med ugnsluckan öppen. Servera!