Äntligen är det dags för Rom! En långweekend är bokad i höst och det känns fantastiskt! Tänk att få strosa runt, ta en cappuccino och cornetto till frukost, äta pasta som är al dente, strunta i alla sevärdheter och bara VARA. Bara vara är för övrigt något som jag är superdålig på och har bestämt mig för att träna hårt på från och med nu. För min och familjens skull.
Det är så mycket som sju år sedan som jag var där senast och det är för längesen. Verkligen för längesen för att vara mitt andra hemland. Det var ändå några viktiga år av mitt liv, runt 20, som jag bodde där, år som formade mig till den jag är idag. Och en liten del av mig saknar Italien mest hela tiden.
Nu ska jag ta fram några böcker och börja läsa på italienska, så jag inte är alltför ringrostig när jag kommer ner. De kan jag läsa när jag bara ska vara, för läsning räknas väl inte som aktivitet... eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar